Seniorseglarnasårsmöte och Ostindiska Companiet
Den 6 november hölls Seniorseglarnas årsmöte. Nitton medlemmardeltog på LSS. Protokoll distribueras per mail efter justering den13 november. Under årsmötet togs även frågan upp om föreningensyttre identitet. Den 20 november på LSS ska beställning av fleraklubbtröjor tas upp. Även om vi ska beställa Carl-Eriks dekal förbåtarna samt om vi ska ha en klubbvimpel.
Efter årsmötet tog vår historiske kännare Kjell Jonasson överoch berättade initierat om Svenska Ostindiska Companiets öden ochäventyr.
Sedan långt tillbaka hade exotiska varor nått Sverige viaSidenvägen. Men under 1500-talet konkurrerades denna ut avstormakternas sjöfart. Portugal, Spanien, England, m fl. Den 14 juni1731 dök en uppstickare upp – Svenska Ostindiska Companiet.
Ostindiska Companiet var det första som drevs i aktiebolagsform iSverige. Grundarna var den tyskättade Hindrich König, den skotskeadelsmannen Colin Campbell samt den svenske köpmanssonen NiclasSahlgren.
Svenska Ostindiska Companiet var egentligen flera olika bolag, sombildades och upplöstes vid olika tidpunkter. Även om verksamhetenskyddades från insyn och de detaljerade räkenskaperna förstördesfrån gång till gång, visar beräkningar att den genomsnittligaavkastningen på satsat kapital var ca 40 procent. I själva verketär companiet Sveriges kanske mest lönsamma bolag någonsin.
Mellan 1732 och 1806 seglade fartygen i skytteltrafik till Orienten.37 skepp genomförde 132 resor och skapade väldiga rikedomar tillbåde ägare, köpmän och även för hela landet. Men inga trädtillåts växa upp till himlen och 1813 gick bolaget i konkurs.
Det största monumentet över Ostindiska Companiets storhetsdagar ärdet Ostindiska Huset på Norra Hamngatan, numera GöteborgsStadsmuseum. Byggt under åren 1747–1762 och inrymde companietshuvudkontor, visningssal, auktionssal och varumagasin.
Resorna till Kina innebar lysande affärer, Sverige fick in kapital,främst genom export av exklusiva varor som siden, te och porslintill förmögna köpmän ute i Europa. Kapitalet återinvesterades ibåde järnbruk, sjukhus och varvsindustri. Göteborg blev enblomstrade handelsstad. Companiet bidrog även till ökade kunskaperom skeppsbyggeri, navigation och internationell handel. Påvetenskapsfronten resulterade utbytet i vetenskapsakademin, sjukhus,skolor och två inte helt okända institutioner, som senare blevChalmers Tekniska Högskola och Sahlgrenska Universitetssjukhus.
Här är de faktabilder Kjell visade. Mycket intressant information.
Ordförande Anders Flink fördeklubban under årsmötet på LSS
Efter årsmötet berättadeKjell Jonasson om Ostindiska Companiet för en mycket intresseradkrets seniorseglare
En vanlig rutt för OstindiskaCompaniets skepp
Den 12 september 1745 gickostindiefararen Götheborg på grund på Hunnebådan. En stor del avlasten bärgades och resan gick med rejäl vinst, trots förlisningen.
Så här såg det inte ut dåGötheborg anlöpte hemmahamnen och gick på grund 1745. Däremot den9 juni 2007 då replikan Götheborg kom hem från Kina!