Båtlliv och segling
Ja det finns ju olika nivåer för detta. Den enklaste och behagligaste formen är den som beskrivs i boken “Tre män i en båt”. Det är humoristisk och charmig skröna, skriven 1889, som berättar om tre unga mäns segling och rodd på Themsen i slutet av 1800-talet. En ytterlighet till detta är sir Robin Knox-Johnstones solosegling jorden runt, non stop, 1968-69 i en 32-fots segelbåt under 312 dagar. Jag skall här berätta om en dagstur som jag, Sture och Gunnar gjorde i går onsdag i Gunnars 32-fotare. Den är inte så extrem. Mer lagom.
“Brittsommar”, prognos 20 grader varmt, vind 3-5 m/s, rikning O–SO. Från början var målet Rörö men flyttades senare till Marstrand. Förutsättningarna kunde inte vara bättre, platt vatten och vind från rätt håll. Efter drygt två timmar på den inre vägen var vi framme i Albrekssunds kanal. Sture påpekade, att vid risk för möte med ångaren Bohuslän fick man som fritidsbåt bara vända om. En stund senare lade vi till i Marstrand längs en en helt ledig pontonbrygga. Strax tillkom en schweizisk större seglbåt, ensamseglare, han fick hjälp med förtöjning av S.
Sedan en mindre vandringstur genom stan. Ganska tomt på folk, en klädbutik som sålde ut till halva priset, några bofasta pensionärer som satt och solade sig, det hände inte så mycket. Klockan var två, en skolklass slutade för dagen.Det är säkert livligare på sekelskiftesdagarna som Anders ibland pratar om. Tog oss upp till fästningen men var givetvis stängd. Diskuterade huspriserna här, jag AI:ade på detta. Passerade den berömda silverpoppeln.
Så var det dags för middag. Jag hade pga någon sorts virus fått lämna återbud till vårens eskader. För denna hade jag tillrätt en gryta, djupfryst, som jag sparat till denna tur. Här den kom väl till pass. Under matlagningen läste Gunnar ur en bok om Marstrandstrakten författad av Ted Knapp. Den innehöll både fakta och otroliga historier, dock helt separerade. Ted har besökt Seniorseglarna för ett antal år sedan. Han är fortfarande igång. Kanske dags för repris?
Efter all sol, vind och vatten hade vi blivit trötta. Tog därför en stunds siesta i kojerna. Detta är en rutin som G uppfunnit och inte mig emot. Vid 1/2 5- tiden hade vi kvicknat till och började planera återtåget. Det fick bli samma väg hem och motorgång genom kanalen. Inte mycket båtar ute. Man vinkar så här års till alla man möter, som man också gör i början av säsongen. Sedan segling, dock inte så fort som under uppfarten. Vi hade då maxfart. Strömmen var också emot. Bidevidssegling, några slag emellanåt. Passerade öarna Sälungarna, djuren syntes dock inte till, hade gått och lagt sig kanske. I höjd med färjorna till Hönö hade det börja skymma men vi fortsatte seglandet. Vind och fart hade då avtagit.
Vid Varholmen var det dags att starta motorn.
Det var nästan fullmåne plus stadens ljus, långt ifrån helsvart. I början följde vi ensfyrarna på Varholmen, senare övriga fyrar och en APP i Gunnars mobil. Lade till i Fiskebäck vid 21-tiden. Nu hade ett antal båtar funnit vägen till uppläggningsplatsen. Så det blev fel stolpar till att börja med, men det rättade vi snabbt till.
Resan till Fiskebäck-Marstrand tog 3-timmar, det betyder en en medelfart på 6,6 knop! Inte illa.
Sven H
