Direktrapport från våreskadern 2017

Direktrapport från Anders Flink på våreskader 2017

Anders himself Farväl Sverige

Seniorseglarnasvåreskader 2017.

Söndag,11 juni

Nu ärklockan sex på morgonen och vi ligger förtöjda på Hörsholmutanför Fredrikshamn i ett stilla regn. Franz och jag (Anders) harvakten i sittbrunnen medan Ingmar och Tore tar igen nattens förloradesömn.

Vi komiväg från Långedrag ca 9.30 i solsken och lätt vind från söder,gick ut söder om Vinga och fick 8m/s rakt i nosen. Att ta sigsöderut skulle betyda motorgång hela vägen. Telefonkontakt medKlas i Eriks båt berättade att dom tagit sig till Skagen ochövernattar där. Vi fortsatte in i den ljusa natten och satte segelutanför Vinga med sikte kanske på Säby. Pinkryss och ca 5 knop.Inte så illa. Vi fick se en formidabel solnedgång och senare endisig fullmåne gå upp i sydost. De upplysta kryssningsfartygenligger som kristallkronor runt horisonten.

Ingmaroch Tore tog första vakten och Franz och jag törnade in. Franz ibröllopsviten och jag i drängstugan.

Vidhalvfyratiden vaknade jag av att motorn startade. Vinden hade mojnatoch vi kunde inte hålla upp mot Säby så det blev Hörsholm istället. Nu har Franz och jag ätit frukost och tittar påfågellivet medan första skiftet sover ifatt. Franz fotograferarfåglar med teleobjektiv. Vi är alldeles ensamma och regnet harslutat.

Tore Skeppar´n Ingmar

Franz Mot Danmark

Franzoch jag gick en liten morgonpromenad på Hirsholm (som det ju heter)ut på piren i en svärm av tobisgrisslor. Små svartvita fåglar medillröda fötter. Tama som höns och flyttade sig motvilligt när vikom förbi. Då lyfte dom på sina korta vingar med fötternahängande som två bromsljus. Franz tog många bilder. Tillbaka ibåten tog vi en interimsfrukost i väntan på att Ingmar och Toreskulle vakna. Sedan småslumrade vi i sittbrunnen medan regnen komoch gick.

Enlevande person har vi sett på ön.

Såsmåningom fick vi liv i besättningen och kunde börja tillaga denriktiga frukosten. Då hade klockan närmat sig tolv.

Fortfaranderakt sydlig vind 8-9 ms. Vi lyckades få kontakt med Lena III som varpå väg söderut från Skagen med sikte på Säby. Vinden väntadesvrida på sydväst och kaxigt tyckte vi att vi seglar mot Grenåeller Sejerö men konfrontation med vågor och vind fick oss påandra tankar och vi slog följe med Erik & Co i Lena III motSäby.

Straxefter fem kom vi in i den fina hamnen, knöt fast och samlades iFelicia för en "förtöjare". Sedan var det dags förmycket sen lunch eller lite tidig middag. Tore hade medfört enmycket god lasagne som vi åt med sallad och rött vin. Dagenavslutades med Irish Coffe och planering för morgondagen.

Vindenväntas vrida mot väst vilket vi tror ska ge god segling och sjöläbakom Jylland. Vi får se hur långt vi kommer. Nu gäller det attkomma upp i tid och komma iväg förhoppningsvis före nio. Vi fårse…

Måndag,12 juni

Vi hadebestämt att lämna Säby senast kl nio och segla mot Grenå. Så uppi ottan, kort galopp till toa och dusch och sedan intensiv frukostinnan vi sjöstuvade och kastade loss. Vinden hade vridit mer motväst och var klart seglingsbar på sydlig kurs. Jylland gav osssjölä och vi var snart uppe i 7 knop. Erik & Co i Lena IIIföljde oss hack i häl. Vinden ökade och sjön blev grov när vikom längre från land. Till slut vevade vi in några varv både påStor och Genua för att minska krängningen och segla mer upprätt.Detta minskade inte farten utan vi fortsatte att snitta 7 knop. Erikfortsatte med hela garderoben uppe. Vid ettiden gick jag ner i byssanför att fixa lunchmackor till oss. När detta var klart hade jagtappat aptiten. Det hoppade nåt fruktansvärt och sjösjukan låg

på lur.Vinden hade nu ökat och pendlade mellan 10 och 12 ms. Mina kamrateråt emellertid med god aptit medan jag avstod.

Tätakraftiga regnskurar avlöste perioder med sol. Eriks båt försvannibland i regndiset trots att avståndet bara var några hundra meter.Oförtrutet fortsatte vi under autopilotens säkra ledning ochangjorde Grenå i sol vid sextiden. Vi fick plats långsides enpontonbrygga och beredde oss att ta emot Lena III som halkat efter enbit mot slutet. Hon kom in i god ordning och förtöjde en liten bitbort. Tilläggare i form av mörk rom serverades i Feliciassittbrunn. Klas var ovanligt stillsam och avböjde en del avtrakteringen. Senare fick vi veta att han, för att bekämpasjösjukan, handstyrt hela vägen. Nio timmar nonstop i grov sjö!

Viavslutade dagen med en fisk- och skaldjurstallrik påhamnrestaurangen. I morgon tänker vi fortsätta ned mot Lilla Bält.En inte fullt så lång segling som i dag. Vinden ska vrida mer pånordväst, vilket är bra, men hoppeligen inte så stark som i dag.

Nu hardet blivit tisdag – godnatt!

Tisdag,13 juni

Avfärdfrån Grenå.

Visiktade på kl 9 men diverse bestyr sinkade oss. Varmvattnet iduschen var knappt fingerljumt och uppmuntrade inte. Erik behövdetanka och styrde mot hamnmacken. En stund senare kom vi, med hjälpav några tyskar loss från vårt lovartsläge och styrde ut mot Tunöi en styv bris från västsydväst. Vi nöjde oss med att endastrulla ut genuan till ung. 60% och gjorde trots detta snudd på 7knop. Vinden pendlade mellan 10 och 14 ms och det gick stundtalsganska livligt till.

Erik iLena III hade försvunnit över horisonten och lämnat oss ensamma.

Efter engod och kontrollerad segling kunde vi, något fuktiga, styra in iTunös lilla charmiga hamn. Klas och Sture mötte på bryggan ochanvisade plats som dom "reserverat". Hur nu detta gåtttill.

Eftersedvanlig "tilläggare" hos Erik gav vi oss ut påupptäcksfärd och hittade Köbmanden för att komplettera förråden.På vägen passerade vi bord med diverse löksorter och färskpotatis.Det passar bra till kommande sillmiddag.

OCH vihittade öns kombinerade kyrka och fyrtorn!

Varförhar vi inte tänkt på detta tidigare?

Tunö ären liten idyll och väl värt ett besök med barn. Fina stränder ochgulliga hus.

Viavslutade med planering för onsdagen, och diverse seglingsteori iFelicias sittbrunn.

Vindenska vrida mer mot nordväst och kanske lugna sig något i morgon.Nästa hamn blir kanske Middelfart i Lilla Bält och därefter Ärö.

TunöFyr / Kyrka Mobil parkbänk!

Seniorseglarnaseskader i Tunö hamn Typisk Danskmiddag

Onsdag,14 juni

Aaaah -vilken dag vi har haft! Vilken dag vi har haft!!!

Upptidigt förstås och iväg till toa och dusch. Dörren har en skylt:"Stäng dörren innan svalorna flyttar in!" Lätt fixat.Åter till båten doftande av deodorant och rakvatten. Frukostgrötenligger på mitt ansvar och besättningen verkar nöjd. Sedan försöktevi arrangera radarreflektorn så att den inte skaver hål påstorseglet.

Avgångkl 09.00. Kl 08.57 såg vi Sture hålla i tampen till Eriks båt ochtitta på klockan. Kl nio startade motorn och Erik kastade loss.Motorn gick i två minuter och stannade. Skit i bränsleledningarna.

Morgonenvar lugn, solig och varm. Vi tog vara på pausen med riggjustering,hissade upp Tore i masten och tog små promenader. Framåt middagstidhade Erik fått ordning på motorn så vi släppte ner Tore ochförberedde avgång.

Vilkensegling! Propagandasegling! Lätt slör ut ur hamnen, vind sydvästtill väst 6-7 ms. 5-6 knop, sol i sittbrunnen, lagom lut på båten,kaffe och choklad. Vad kan man mer begära? Vi styrde vidare motsydväst och Lilla Bält, växlade om i ledning, trimmade segel ochstortrivdes.

Motfemtiden började vi leta gästhamn i bältet. Klas meddelade perradio att vi var välkomna till Lena III på fisksoppa eftertilläggningen. Ingmar och Tore skickades mot närmsta Nettobutik föratt komplettera soppinnehållet med diverse skaldjur.

Klashade all heder av soppan. Mycket god. Vi drack snaps, sjöngsnapsvisor och drack kylt vitt vin. Till soppa!?

I morgonplanerar vi Ärösköbing med bussutflykt till bl a Marstal. Sedan ini trånga vatten mot Svendborg. Detta blir sydpunkten på vårsegling. Sedan vänder vi norrut genom Stora Bält med den stiligahängbron.

Nu ärdet snart torsdag. Godnatt igen!

Torsdag,15 juni

Och detblev torsdag morgon i Strib Bådehavn i Lilla Bält. Lite disigt,nästan dimma som solen bröt igenom. Alldeles vindstilla men intetyst. Trafikbullret ifrån hängbron ligger som en ljudmatta övervattnet. Vi hade bestämt avfärd mot Ärösköbing kl 8. Eriklämnade hamnen på minuten och vi, vår vana trogen, kom iväg enstund senare. Vinden hade gjort diskret entré och var stick i stävfrån sydost. Alltså motorgång hela vägen.

Visnirklade oss fram genom Bältet och under broarna. Det är stiligtmed broar. Den stora hängbron med till synes oändlig höjd ochlängd. Senare den gamla järnvägsbron med 33 m fri höjd. Vinärmade oss försiktigt. Går vi verkligen under? Det ser inte såut! Naturligtvis gick vi under och fortsatte söder om Fyn. Öarnaoch stränderna är låga och trädklädda med enstaka hus ochsamhällen som tittar fram. Färden blev enformig i jämna 6,5 knop.Navigeringen enkel. Halvvägs körde vi i kapp Erik och lämnadehonom så småningom bakom oss. Lunch på stadig purjosoppa isittbrunnen medan motorn ordentligt förde oss framåt.

Framåthalv sex kom vi äntligen fram och förtöjde i gamla hamnen. Iväntan på Erik tog vi en snabb promenad för att hitta en lämpligrestaurang som serverade rödspotta.

Ärösköbingär en riktig sagostad som trotsar beskrivning. De flesta husenverkar vara från sjuttonhundratalet och är naturligtvis skyddade.Inte en spik får ändras.

NärErik anlänt visade det sig att dom bestämt att äta ombord, så detblev bara Felicias besättning till restaurangen. Rödspottan varmycket god och mätta och trötta törnade vi in inför morgondagenmed planerad utfärd till Marstal. Ärösköbing är fantastiskt. Åkdit!

Vad är det somfångar??? Aha!

Dessastiliga broar!!

Diverse hus i Ärösköping

Fredag,16 juni

Frukosti Ärösköbings hamn. Kokta ägg denna gången. Förberedelse förutflykt till Marstal och Sjöfartsmuseet därstädes. Gratisbussen(!) gick från färjeläget kl halv nio. Själv drabbades jag av liteoro i magen och förkylning så jag avstod utfärden och ägnadedagen åt "inre tjänst". Jag passade också på attkompletteringshandla på Netto. Efter ett mellanmål på Alvedon ochmineralvatten lyckades jag få igång duschautomaten och tvålade inmig ordentligt. Då ringer min telefon. Marstalgänget är redantillbaka. Dom står utanför duschbyggnaden och är hungriga!

Sköljoch klädsel i ilfart och iväg till det närbelägna rökeriet.Alvedonen har tagit skruv och aptiten har återvänt.

Straxefter två var vi klara för avfärd och lirkade oss ut i

skugganav Äröfärjan. Första etappmålet var Svendborg dit vi seglade ien smal muddrad ränna. Utanför en babordsprick såg vi endjupsiffra på 0 meter! Kulingvindar upp till 17 ms vid ett partillfällen och grov sjö. Vi gjorde mer än 6 knop med bara en litenflik av förseglet utrullad.

Vifortsatte i god fart in i dom smala vattnen och kom så småningom utinnanför Langeland och angjorde till slut Lundeborg, en liten skojighamn med cirkelsvängda bryggor.

Supé påtagliatelle med Stures goda vegetariska pastasås och rött vin.Tidigt i säng efter en ganska jobbig dag.

Äröfärjan Full fart, trotslite segel

Härligt!! Ännu en vacker bro

Lördag,17 juni

Nu ärdet helg och danskarna har ledigt. Det märks på antalet båtar ihamnen. Morgonen är solig och fin men ganska blåsig. Vind frånnordväst vridande mot väst på eftermiddagen. Vi bestämde avfärdtill kl åtta på morgonen med destination Ballen på Samsö. Erickom iväg på slaget 8 som vanligt. När vi började bli klaraupptäcktes skador på inrullningslinan till genuan. Allvarligt! Omlinan brister blir vi fast med ett helt utrullat segel som inte gåratt bärga. Olika lösningar diskuterades tills Franz kom på idénatt vända på linan så att den oskadade ändan gjordes fast irullen. Sagt och gjort. Efter en del meckande var rullen provisorisktlagad och vi kom iväg en och en halvtimma försenade. Vi kontaktadeLena III (Eric) per VHF men dom var redan utom räckhåll för radionså det fick bli SMS.

En friskbris tog oss norrut efter Fyns ostkust och efter några timmars gångsiktade vi Stora Bältbron. Klas rapporterade via SMS att dompasserat bron och hade vi sett danska kungajakten Dannebrog passerapå sydlig kurs?

Vi gickunder brons västra lägre del med 18 m fri höjd. Ingmars båt har17,5 m masthöjd så det gäller att pricka mitt i valvbågen.

Vilkenstilig hängbro! Vi hade turen att få se ett av dom störstacontainerfartygen gå under bron.

Vifortsatte norrut i lite avtagande vind och närmade oss vårdestination . Ingmar föreslog att vi skulle "slå mot Ballen"men vi lämnade det därhän och startade motorn i stället.

Straxföre ankomsten hann vi ifatt Lena III som gått för motor medekonomifart pga förmodad bränslebrist. Vid sextiden kom vi in ihamnen där vi lyckades få de två sista platserna. (Lördag).

Ettprydligt litet samhälle, som de flesta danska, med välskött hamnoch tre restauranger. Vi valde den längst bort och åt en god, lagomstor supé.

Minförkylning har smittat Tore som nu låter besvärlig i rösten. Mendet är ingenting som stoppar salta gossar. I morgon siktar vi påAnholt. Vinden ska bli väst till sydväst. Bättre kan det inte bli!

STORABÄLTBRON, störst och mäktigast av dom alla

Besättningenpå Lena III, Eric, Klas och Sture

Söndag,18 juni

Vi hadegripits av hemlängtan och pratat om att gå direkt till Anholt ochdärifrån hem till Göteborg. Det är drygt 60 nm till Anholt ochnästan lika långt Anholt-Långedrag. Vi beslöt att göra ettförsök. Vindprognosen var god. Västlig vind mot kvällen vridandemot nordväst. Låter ju perfekt! Så det var att ge sig upp tidigtigen och komma iväg vid åttatiden, denna gången på riktigt. Detfungerade hyfsat. Vid frukosten kunde vi betrakta (nästan) allaövriga båtar lämna hamnen och göra förberedelser förkappsegling utanför pirarna. Vi kastade loss strax efter åtta, Ericen stund före förstås, och fick försiktigt ta oss ut genom fältetav seglande tävlingsdeltagare. Det gäller att komma ihåg om man ärsegelbåt eller motorbåt. Vinden uppfyllde alla löften och gav ossgod stadig segling på nästan rakt nordlig kurs. Kaffe och bananersom mellanmål. Ingmars medhavda hembakade chokladkaka hade tagitslut och vi kompletterade med digestivekex. Fram emot middagstid blevvi anropade på radion av Klas i Erics båt:

Vindenhade avtagit och dom ville sikta på Bönnerup norr om Grenå. DerasETA (beräknade ankomsttid) till Anholt hade hamnat runt midnatt.Efter en kort diskussion kom vi överens om att stötta med motor ochgå vidare till Anholt.

Vindenökade så småningom igen och vi fick fin segling (stöttat med litemotor) ända fram till Anholt. Vi lyckades även sätta gennaker enstund och farten ökade ytterligare. På vägen hade vi kokat denfärska potatisen vi köpte på Tunö, hackat gräslöken och burkatupp matjessillen och gräddfilen. Tog vi snaps också? Minnet svikermig. Vi sjöng i alla fall några lämpliga visor till maten.

Vipasserade vindkraftfältet utanför Grenå och det såg större ut änsenast vi passerade. Då räknade jag till 140 propellrar men det sågut att vara betydligt fler nu.

AnkomstAnholt. Eric & Co hade kommit före oss och förtöjt innanförden innersta flytbrygan. Med kikare kontrollerades öppettider hoshandlare och restauranger. Ingmar sprang iväg och lyckades beställa2 min innan köket stängde. Bravo!

Ölserveringenhade däremot ingen deadline utan vi kunde slappna av efter en långmen effektiv dag. Fortfarande vackert väder och en fin solnedgång.

Vi ses imorgon. Godnatt!

Vindkraftfältetutanför Grenå Ståtliggennakergång

Måndag,19 juni

Litenreflexion efter en intensiv eskader: Vi skulle haft längre uppehålli hamnarna. Vi kunde ägnat mer tid åt sightseeing och matlagning.Dagsetapperna kändes ibland onödigt långa.

Men skaman runt Fyn så….

Jordentäcks till 75% av vatten. Resten är till för att förtöja vid.

Vem sadetta? Francis Chichester, eller har han snott det av någon äldrevärldsomseglare?

Nugäller det! Sista dagsetappen mot hemmahamnen.

Viinventerade matförråden och konstaterade att vi var välförseddamed tillbehör såsom kaffe, bröd, kex, öl mm. Vad vi saknade varhuvudmål till lunch under seglingen.

Ingmaroch Tore sprang i land och handlade i lilla affären i hamnen och komtillbaka med goda tjocka korvar och potatissallad. Perfekt att ätaunder flygande segel.

Innanavfärd kom vi ihåg att ta en gruppbild på eskadermedlemmarna.Kamera med självutlösare riggades på ett elskåp och poff så vargruppen förevigad.

Vi gickut ur hamnen nästan rakt västerut för att undvika grundflaket pånorrsidan. Efter en stund räckte vi segel och styrde nästan raktnordlig kurs mot Göteborg. Vinden var stadig västnordväst 6-8 ms.Seglingen gick utmärkt. Full fart hemåt!

Vädretvar mulet och orsakade inga bekymmer med solbränna och annat.

Vi hadesatt kurs på Tistlarna och navigeringen skapade inga svårigheter.

Ericstyrde på parallellkurs i lovart och gick efter hand högre i vindoch började tona ut över horisonten. Radiokontakt avslöjade att debestämt att ta höjd för eventuella vindvrid och för att få enmera nordlig angöringspunkt. Grötö nämndes i resonemanget.

Fram påeftermiddagen när vi närmade oss fastlandet började vinden avtaoch det blev motorgång den sista sträckan inomskärs.

Nu togredovisning och bokföring vid. Ingmar administrerade sortering ochhopräkning av utlägg och kvitton, sedelbuntar bytte ägare ochallting var under kontroll. Sa Ingmar. Vi tror honom.

Vidsextiden låg vi säkert förtöjda i Långedrags hamn och lastadeav. Trogna hustrur (Ingmars och Tores) mötte upp med bilar och Franzoch jag fick skjuts och bärhjälp av Tore ända hem till trappan.

2017:årseskaderbesättning på bryggan i hamnen på Anholt

Publicerat i 2017:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *