Anders F: eskaderberättelse Våreskader 2023
Anders Flink
22/5 2023 Så var det dags för Seniorseglarnas våreskader 2023. Efter att ha kommit hem från Lodolakörens festivalresa till Bornholm över KrHf var det huvudstupa ut till båten på söndagkvällen för att fixa det sista. Ansluta batteriladdning, fylla färskvatten och tanka diesel mm.
Kl 10.30 på måndag dyker min fördäcksgast, Tore, upp med full packning och inhandlad proviant, körd av hustru Eva som snabbt försvinner från platsen. Vi lastar in honom i min bil och kör mot Björlanda Kile via ICA Focus där vi kompletteringshandlar färskvaror.
Från Björlanda kommer vi iväg c:a 12.30 för motor med Tore vid rodret medan jag försöker få ordning på allt vi slängt in i ruffen. Vinden stick i stäv som brukligt när jag seglar. Vi tog oss till den yttre farleden norr om Rörö och siktade på att passera Marstrand på västsidan. Vi kunde äntligen hissa segel och i skarp bidevind ta oss norrut. Vinden var mild och solen värmde. Efter. några slag utanför stora Sillesund kom vi ut på Marstrandsfjorden och kunde sikta på Klädesholmen där eskadern skulle samlas. Tore, som är gammal kappseglare, navigerade och styrde och vid femtiden angjorde vi Klädesholmen. Gästhamnen var tom på båtar så vi kunde ta ut svängarna ordentligt och ligga med långsidan mot kajen. Fina välstädade duschar och toaletter gjorde oss på gott humör.
Fyra båtar blev vi tillslut men det visade sig att Klas W med Lasse H som gast måste passa en läkartid och fick därför vända hemåt och avsluta sitt deltagande innan det börjat.
Efter supén smet jag ifrån för att säga hej till gamla arbetskamraten Elisabeth R och hann sitta och prata en timme över ett par glas vin. Återkommen till eskadern fann jag att en eventuell ny medlem besökt oss per bil och låtit sig intervjuas av kvarvarande medlemmar. Dom personer som hörsammat vår värvningskampanj är alla sugna på att segla men saknar ofta egen båt. Hmmm…
Morgondagens segling går kanske till Mollösund eller Käringön. Det ska bli dagsregn enligt SMHI. Vi bestämmer oss efter frukost i morgon.
Den ljumma kvällen blev sen och vi gick var och en till våra båtar och törnade in.
En härlig dag!
Jaha, så blev det tisdag. Vi såg tunga regnmoln komma in söder om oss men än så länge uppehåll på Klädesholmen. Vinden nordvästlig vilket kan vara besvärligt när man är på väg norrut.
Vi hade bestämt att sikta på Mollösund som nästa hamn och styrde norrut mot Flatholmen där vid vände vänster och kom ut på öppet vatten. Regnet kom smygande och vi skrudade oss i fullt regnställ. Tore navigerade och styrde och jag fick lära mig mycket om hur en kappseglare tänker. Bl a hur man ger en upphinnande båt ”skitvind”. Vänlighet och omtänksamhet finns inte på kartan när man kappseglar. Manövrerna gjorde i alla fall att vi hann före Gunnar i hamn. Då var redan bröderna Runge där. Ensamma i hamnen, nästan vindstilla och regnet hade avtagit. Den blanka vattenytan med enstaka regndroppar var lika vacker som på Tove Janssons teckningar. Allting är väldigt stilla och vi har nästan inte sett en människa. Fördelen med att vara ute så här tidigt är att det är gott om plats i hamnarna och i bland ingen hamnavgift.
Solen kom fram så småningom och det blev en fin kväll. Supén bestod av hamburgare och korvar med sallad och rödvin. Kvällen avslutades i Gunnars båt med en mustig Irish Coffee, gjord med hjälp av min espressomaskin som jag tagit med. Proportionerna var inte helt bra. Den blev lite för sval. Experimenten fortsätter.
Planering för morgondagen vidtog. Beslöts att undvika Gullholmen (där är man ju jämt) och kanske sikta på Käringön eller Grundsund.
Flemings hosta hänger i och han har feber så han blir hämtad i bil och måste avbryta eskadern till allas besvikelse. Tore lämnar mig och gastar på Gunnars större båt som ersättare för Flemming. Jag seglar alltså ensam men Tore äter och sover hos mig.
Återkommer om onsdagen.
Onsdag morgon i Mollösund. Sol, svag vind från NV och hyfsad lufttemperatur. Endast handikapptoaletten är öppen så morgontoaletten blir lite primitiv. Efter frukosten dyker en man upp och är intresserad av våra båtar. Han bor i Kungälv och ligger med båt bredvid oss. Vi försöker värva honom till Seniorseglarna med tveksamt resultat. Han har en kompis i båten. Kompisen har båtplats och strandtomt sju mil från Haparanda. Landhöjningen är en cm per år så strandtomten är inte längre strandtomt utan det går kossor och betar där båten brukade ligga.
Nåväl vi funderar på dagens seglingsmål när Gunnar föreslår Lilla Kornö i stället för Grundsund. Sagt och gjort, vi gör oss i ordning, tankar vatten och är på väg norrut mot Kornöarna. Gunnar har lite problem med sin motor, som går ojämnt och tjuvstannar ibland men han är en ivrig seglare som ogärna använder motorn ändå.
Det blir en fin segling. Vind NV 5-6 m/s. Värmande sol. Jag är nu ensam i båten så autopiloten styr och jag kan lata mig och bara trimma lite segel ibland. Jag lyckas ta mig utanför Kråksunds gap ut på Käringöfjorden och styra mot Gullholmsrännan. Där blir seglingen lite tajt så jag måste stötta med motorn.
Vid Islands Berg segel igen och sen går det på en babordsbog hela vägen förbi Lysekil och upp till Lilla Kornö. Där sammanstrålar eskadern med bara några minuters mellanrum trots att vi gått olika vägar. Vi förtöjde långsides vid bryggan mot berget på västsidan där det tyvärr blir skugga på eftermiddagen.
Vackra Lilla Kornö med sina fina hus. Det finns ingen fastboende fick vi veta utan alla husen ägs av sommargäster. Vi gick en promenad ut till västsidan och tittade på havet.
Hygienavdelningen var svårt handikappad. Det finns ingen el så duschar och belysning strejkade. Man fick sitta på toa med dörren öppen för att få ljus. På utsidan finns ett handfat med kallt vatten. Den vänliga damen som tog upp hamnavgiften prutade tio (!) kronor för denna brist.
I Mollösund hade vi stödhandlat bl a fryst fisk så supén bestod av stekta torskfiléer med hummersås kokt potatis, sallad och några glas vitt. Kvällen avslutades med samkväm och en liten sängfösare.
Morgondagens väderprognos aviserar hård nordvästlig vind så vi får se hur vi kommer vidare.
Morgon på Lilla Kornö. Solen lyser frikostigt och värmer upp våra båtar där vi ligger i lä av hamnberget. Mina eskaderkamrater är redan uppe och diskuterar hamnavgiften med den trevliga damen från gårdagen. Motvilligt erkänner hon att en större reducering av avgiften hade varit rimlig men gjort är gjort.
Sjön går grov utanför hamnen och det blåser en hård vind från västnordväst. Prognosen säger att det ska avta frampå dagen så vi bestämmer att vänta lite med avfärden, och vart ska vi segla? Vi bullar upp förmiddagskaffe på bryggbänkarna och sitter och berättar seglingsminnen och pratar om föreningen, lämplig seglingsproviant och hur går det för Sture B som gastar på en stor Malö utanför norska västkusten.
Vi tycker att nästa mål kan vara Hunnebostrand där vi också kan byta besättningsmedlemmar. Tore lämnar oss och Lennart W mönstrar på hos Gunnar.
Vid middagstid kastar vi oss ut i vädret som visar sig vara betydligt mer hanterbart än vi trott. Jag rullar ut förseglet och låter storseglet ligga kvar på bommen och gör ändå c:a 4 knop. Vi seglar norrut efter Bohus Malmöns östra sida upp till färjan, där vi vänder babord och får vinden rakt i nosen med dåligt resultat. Det blir att starta motorn igen. Vi rundar Fisketången och fortsätter in mellan Smögen och Kungshamn. Efter bron svänger vi babord och går in i smala Hasselösund i låg fart. Alltid lika roligt. Fortsätter norrut och igenom Sotekanalen och landar så småningom i Hunnebostrand. Där ligger oväntat många båtar av skiftande slag bla ett par riktigt stora motorbåtar (s k youghurtförpackningar) och tar upp bryggplats.
Bröd och sallad är på upphällningen så jag tar med mig Mats R för en kompletteringshandling hos den lokale COOP-handlaren. Affären ligger onödigt långt bort efter en lång uppförsbacke. Vi behöver öl också. Tungt!
Till middag lagar vi mammas pepparbiff med gräddsås och potatis och sallad och rött vin. Kvällsandakt, höll jag på att säga, hos Gunnar där vi summerar dagen och planerar framtiden. Detta är Tores sista natt ombord. I morgon blir han avlöst av Lennart W som kommer med bil från Gbg. Meningen är att Tore tar Lennarts bil tillbaka till Gbg.
Väderprognosen aviserar hård nordväst i morgon så vi tror att det blir liggedag i Hunnebostrand. Nåja, sämre kan man ha det.
Fredag i Hunnebostrand vaknade vi vid halvåttatiden. Kort galopp till hygienavdelningen. Jag upptäckte att duscharna kräver ett speciellt legitimationskort som kan köpas vid det stängda hamnkontoret. Automaten accepterar inte mitt betalkort så det blir att leta bland telefonnumren på dörrskylten. Hjälp anländer efter en halvtimma och snart står jag under varmt strömmande vatten och tvättar mig ren.
Efter frukost följer jag med bröderna R för att besöka en kusin som visar sig inte vara hemma. Vi fick i alla fall en fin promenad. På hemvägen blev vi anropade av Tore som föreslog en fisklunch på Bella Gästis för att fira av eskaderns första halva. Torskfilé med potatismos och diverse tillbehör och en god fatöl. Vi satt länge och pratade.
Promenad längs stranden till skulpturparken där några killar övade skärmflygning i uppvindarna mot bergskanten. Dom manövrerade skickligt och hängde nästan stilla i luften. Det såg retfullt enkelt ut tills en av dom gjorde en lite för djup sväng och nödlandade i ett hagtornssnår. Det gick fint och stillsamt och inga skador men skärmens linor hade trasslat in sig ordentligt. Tore och Gunnar hjälpte honom att lösgöra alla snörena.
Sen var det dags för Tore att slutföra sin packning inför hemfärden. Plötsligt ser vi Lennarts glada ansikte titta upp ur Gunnars båt och avlösningen är ett faktum. Vi följer Tore till Lennarts bil och vinkar av honom innan vi välkomnar Lennart och informerar honom om gällande bestämmelser för eskadern.
Vädret har hela tiden varit soligt och fint men lite kyligt. Temperaturer mellan tio och femton grader och kupévärmaren har arbetat när vi har haft landström.
Morgondagens segling? Vinden ska vrida till sydväst med måttlig styrka vilket är bra. Förslag att ligga i naturhamn för omväxlings skull och namn som Trinisla och Hästvam kommer upp. Vi ska hämta två ytterligare deltagare i Hamburgsund så vi får inte lägga oss för långt ifrån.
Godnatt! Hörs i morgon.
Lördag! Nu ska vi ge oss iväg norrut för att så småningom byta besättningsmedlemmar i Hamburgsund. Himlen var blå solen värmde och en laber (vad betyder det?) vind från sydväst. Gunnar och Bengt som var först i ordning efter frukost hissade segel vid bryggan, kastade loss och seglade mjukt och fint ut mellan pirarna. Jag, som nu var ensam ombord, tog mig ut med motorn och hissade först ute i farleden.
Vilken fantastisk skärgård vi har! Dom isslipade röda klipporna liknar ingenting man sett i världen. Inomskärsleden norrut från Hunnebostrand är nog den finaste delen i Bohuslän.
Jag hade Bengt inom synhåll framför mig som visade vägen så jag kunde ägna mig åt skådespelet som passerade mig i tre till fyra knop. Vi kom ut i leden väster om Hamburgön. Bebyggelsen är gles och varierar mellan moderna hus och gårdar och sjöbodar som skulle kunna vara från sjuttonhundratalet. På hela seglingen mötte vi kanske fem båtar.
På norrsidan av Hamburgön kom vinden åt bättre och det blev genast lite livligare. Bengt startade motorn, kom närmre mig och meddelade att Gunnar varit inne i viken på Trinisla och funnit att det ”iade” för mycket. Ia: när vågor går in i en vik och komprimeras så att vattenytan hissar våldsamt upp och ner. Vi fortsatte till Hästvam där man förtöjer i dubbar i berget i en liten kanal mellan ön och ett litet skär. Skyddat och bra men man måste vara släkt med Spiderman för att komma i land. Nåväl, vi förtöjde på rad, fendrade av mot berget och spände linor kors och tvärs så att vi åtminstone kunde besöka varandra. Vi lagade mat i våra respektive båtar och samlades hos Bengt och åt. Efter maten tömde vi gemensamt en box vitt vin och satt länge och pratade. I morgon ska vi till Hamburgsund och lämna av Mats och plocka upp Sture B och Lennart L. Vi får två Lennart i eskadern.
Hästvam söndag morgon.
Dunk, dunk – dunk. Nånting har hänt. Jag vaknar av att kölen dunkar mot berget. Under natten har vinden vänt och båtarna har glidit framåt. Klockan är fem. Upp och ut och fixa nya linor som drar båten bakåt till den gamla positionen. Det går bra och jag lägger mig och somnar om.
Efter frukost ska vi gå till Hamburgsund för att lämna av Mats R och hämta Sture B och Lennart L som nya eskadermedlemmar.
Vi kastade loss från Hästvam och tog oss på olika vägar till Hamburgsund. In i den smala kanalen norrifrån. Herrejösses vad dom har byggt. Stora nybyggnader med mycket glas och utseende som konferenshotell. Nya altaner.
Sture och Lennart kom med samma buss och vi hjälpte dem bära bagaget till rätt båt. Sture, kamperade hos mig och var snart installerad i styrbords salongskoj.
Naturligtvis uppsökte vi den lokala ICA-handlaren för komplettering av förråden. Sture är glutenintolerant och har lite speciella krav på provianten vilket är lätt att glömma bort ibland. Han medförde emellertid egenbakat bröd och lite andra pikanterier som gjorde samvaron trivsam och friktionsfri . Sture har varit gast på en Malö 40 i hårt väder utanför Norges västkust en vecka. Vi ser fram emot spännande historier framöver. Efter middagen samlades vi i Pearl för introduktion av de nya besättningsmedlemmarna och sedvanlig avslutning på dagen.
Måndag morgon, efter frukost och och toalettbesök (vi fick använda busstationens offentliga toalett. Gästhamnens toaletter var låsta. Men betalt tar dom!) kastade vi loss och manövrerade oss ut bland dom norska (stora) båtarna i Hamburgsundet. Kurs söderut med destination Hunnebostrand. Där ska vi plocka upp Sven H, som anländer per buss från Göteborg. På vägen passerar vi kanalkrysset, med vägvisaren, och den vackra villan med John Bauerstuk som man ser ett kort ögonblick innan man girar söderut mot Hunnebostrand. Vi följde Polgara och Pearl på respektfullt avstånd in bland de vackra granitröda öarna.
I Hunnebostrand försökte jag segla in till bryggan men kom naturligtvis för fort och böjde till waterstaget till bogsprötet mot bryggkanten. ”Det håller nog” konstaterade vi efter en ytlig besiktning. Nåväl, nu skulle Sven hittas och installeras i båten. Sture är hemmastadd i Hunnebostrand och tog hand om navigeringen. Per telefon instruerades Sven att stanna vid busstationen och invänta Sture och mig. Det visade sig att, Sture ovetandes, busstationen avvecklats och ersatts med en vanlig hållplats vid stora landsvägen. Stor förvirring! Sture försökte få Sven att identifiera kända byggnader i synfältet med klent resultat. Lite på magkänsla gick vi landsvägen söderut och spanade efter Sven. Och, ser man på, där stod han vid en hållplatsskylt, full av förtröstan och brett leende. Sture tog oss på genvägar genom bebyggelsen ner till hamnen, och så var eskaderdeltagarna samlade och redo för nya etapper.
Frisk vind! På en blandning av försegel och motor tog vi oss vidare via Sotekanalen ner till Kungshamn. För omväxlings skull inte via Hasselösund denna gången, utan vanliga farleden. Härligt att komma till hamnarna när det är så lite båtar ute. Vinden är fortfarande lite kylig men solen lyser generöst och vinden är inte för stark. I Kungshamn ligger ICA-butiken nere på kajen och hamnkontoret med toa och dusch strax bredvid. Här behöver vi inte nöta skosulor. Bunkring av färskvatten och anslutning till landström. Nu har det hunnit bli kväll och dags att koja.
Tisdag! Skepparmötet beslöt att sikta på Bassholmen. Vinden är fördelaktig från västsydväst och lagom stark. Nu ska det bli segla av! Vi kommer ut utanför Smögen och fortsätter ner och rundar Fisketången. Sedan ut utanför Malmön och vidare utanför Kornöarna. Vi rundar Lysekil och fortsätter in i Gullmaren. Vi svänger in i sundet bakom Skaftölandet och siktar på Strömmarna vid Bassholmen. Vinden blir nyckfull bakom bergen men vi skotar och styr och trasslar oss vidare in mot Bassholmen. Det är tidigt på säsongen och ingen personal på muséet och anläggningarna och endast två båtar före oss. Vi tar en promenad förbi vandrarhemmet och ner över ängarna på södra delen av ön. Det lyser kraftigt gult av smörblommor överallt. Vi fortsätter upp genom skogen på ostsidan och genom mycket vacker och omväxlande terräng tills vi hamnar nere vid muséet igen. Där möter oss övriga eskadörer (!) och vi samlas i hamnen, efter att ha inspekterat träbåtarna, för en liten avrundning av dagen med en likaledes liten sängfösare.
Onsdag. Nu börjar det närma sig avslutning av eskadern. Sven måste vara hemma senast fredag och vi måste se till att ha marginalerna på rätt sida. Om vi fortsätter genom Strömmarna och rundar norr om Orust kan vi komma till Svanesund och få Sven på en buss till Göteborg.
Det tar sin tid att komma norr om Orust. Första biten upp till Nötesund går nästan rakt norrut. Vinden kom från NNV och skulle vrida mot ost under dagen. Med lite tur kan vi komma runt norra hörnet på Orust och svänga ner i Havstensfjorden på insidan Orust. Elementen var oss bevågna och det fungerade enligt plan även om det var lite flaxigt i seglen i det vassaste hörnet i norr. Fjorden innanför Orust är som en bred älv med branta skogiga stränder. Inte mycket hus, bara några enstaka grupper typ Ljungskile och så där. Farleden till Uddevalla är rejält utprickad med tunga prickar i stål och ordentliga fyrar. Pojkarna i dom stora båtarna Pearl och Polgara seglar naturligtvis mycket snabbare än jag och försvinner snart bakom öar och uddar. Vi seglar på i lagom tempo med förlig vind.
Svanesund har en lite udda båthamn. Vågbrytare saknas och man ligger vid pontonbryggor. Vid nordostlig vind sprutar vågorna över den yttersta pontonen, som vi låg innanför, och håller det mesta lagom fuktigt. Middag enskilt i båtarna och eftersits i Polgaras sittbrunn.
Torsdag. Nu var det dags för Sven H att bekänna färg. Han ska hitta lämplig buss för transport till civilisationen. Väskor packas och frukosten förbereds. Då dyker Bengts bror Mats upp med en påse färska frukostfrallor. Han är bosatt på Tjörn och har inte långt att köra. Han tar sedan hand om Sven och kör honom till lämplig busshållplats. Han har naturligtvis kollat tidtabellen också.
Vi bestämde att dagens etapp går till Dyröns södra hamn. Vinden är nordostlig och ganska stark. Vi nöjer oss med utrullad fock och det räcker alldeles utmärkt i den hårda vinden. Härlig värmande sol i den ganska kalla luften. Sträckan avverkades på rekordtid trots den sparsamma segelsättningen och tidig eftermiddag kunde vi förtöja vid Dyröns kranbrygga. Vi letade upp ett bord med bänkar i lä om ett busksnår och med värmande sol där vi kunde ta vår ”tilläggare” och fira av en fin segling. Efter middagen fick vi förhala Gromit till utsidan av Pearl efter en liten grundkänning bortanför kranen. Dagen avslutades med irish coffee i Gromit med den lilla espressomaskinen jag smugglat med mig.
Fredag. Efter frukost tog vi en promenad till topparna på öns västsida. Vädret var soligt och blåsigt. Tröjor och vindtäta jackor på. Vi stod en stund och tittade på Åstol och Pater Noster-skären. Vacker utsikt! På nedvägen passade jag på att titta in till Anita och Bertil Juhlin som jag hyrde hos två somrar på nittiotalet. Bertil härstammar från Klädesholmen, och när jag frågade en granne om han visste om Bertil var hemma, tittade han misstänksamt på mig och frågade ”är du också från Klädesholmen?” Ränderna går aldrig ur.
Efter en förstärkande fika kastade vi loss och styrde söderut på eskaderns sista etapp. Vinden var fortsatt nordostlig och lagom stark. Vi gick innanför Instön och under Instöbron och anslöt till E6-an söder om Albektsunds kanal. God segling i kända vatten och sen eftermiddag angjorde vi Björlanda Kile och eskadern var avslutad. De övriga två båtarna har hemmahamn i Hinsholmskilen och alltså en längre slutetapp. Dom har, efter vad som försports, anlänt hem i god ordning
Vi gjorde i ordning båten, Sture packade sitt och jag skrapade ihop den nödvändigaste och sedan var det bilen hem. Jag tog en omväg över Älvsborgsbron och levererade Sture i hemmet i Fiskebäck innan jag kom hem till Franska Öppna på TV och den egna sängen.
En mycket trevlig och omväxlande eskader.
Vid pennan Anders Flink