Torsdag, Kristi Himmelsfärdsdag
Torsdagen kom med klarblå himmel och en lagom stark västlig vind. Efter morgontoalett och en liten promenad på ön, där vi konstaterade att valkäken finns kvar på sin plats om än i ganska murket skick.
Vid morgonens skepparmöte bestämde vi att sikta på Lysekil, södra hamnen. Lagom lång segling i lagom vind och det fanns lite behov av förrådskomplettering. Klas och Sture kom iväg först och kryssade sig ut mellan redan ankommande motoryachter. Dessa yachter är försedda med propellrar i alla riktningar och rör sig som byrålådor in och ut på sina förtöjningsplatser. Vi kom iväg vid tiotiden och försökte följa i Klas’ och Stures kölvatten. Dock tog jag fel på gattet mellan två öar och tappade bort dem och fick med Kjells hjälp leta rätt på farleden igen. Brant slör ned mot Hermanö-rännan, jagade av Tuvesvik-färjan, som naturligtvis körde om med ganska kraftigt svall. Sedan in i rännan och fördelaktigare nästan halv vind på babords låring. Vi snittade nära fem knop, vilket är maxhastighet i Hermanörännan. Vi har aldrig hört om nån segelbåt som tagits för fortkörning så vi gjorde vad vi kunde. Gullholmen passerades, alltid lika roligt, och vi styrde ut utanför Islands Berg där sjön är lite besvärlig för att det är öppet ut mot havet och att det blir spegelvågor mot klippväggen så att sjön blir nästan rutig. Om man håller lite avstånd till klippan så blir det inte så farligt. Fin vind och segling innanför Gåsö med Lysekils kyrka som riktpunkt. Vi siktade ett litet segel nån kilometer framför oss och gissade att det kunde vara Klas. Telefonkontakt bekräftade det. Han skulle gå in i Södra hamnen meddelade han och vi för beredde oss på det samma.
Södra hamnen består av flytbryggor och dom är lite besvärliga att ligga vid. Det är som att förtöja vid en annan båt. Det rycker förfärligt i förtöjningstamparna och man tror att knaparna ska lossna. Jag hade lyckligtvis ryckdämpare av gummi, som appliceras på linorna, så det räckte till både Klas och mig. Vinden hade nu friskat i och det gick livligt till i hamnbassängen. Då kommer en femtionånting-fotare, trespridars, slagskeppsgrå skönhet in och gör en elegant tilläggning. Givetvis med hjälp av hela seniorgänget. Ett ungt par visar sig och hanterar allt med professionell elegans. Dom ska på bröllop i helgen nånstans i Lysekil. Glömde fotografera tyvärr.
Kvällens supé bestås av Sture med, av hustru Kerstin tillagad, Boeuf Bourgignon. Utsökt gott med ris och sallad och öl och vin efter behag. Avslutas med – ja, vadå? – Irish Coffee förstås. Mycket prat och glam och sent i säng i en ryckig och hoppig hamnbassäng.
Hoppas det mojnar under natten. Klas och jag har tider att passa i Göteborg och hoppas komma hem senast söndag.
Anders F